Historik

Hamnföreningen bildades

En kort sammanfattning, skriven av vår första ordförande, Gunnar Simonsson.

En småbåtshamn i Grönemad började med lösa diskussioner mellan några grannar. Framgent bildades en arbetsgrupp som på ett mer strukturerat sätt tog fram en grov handlingsplan. Den formella starten av hamnprojektet är daterad den 28 januari 1985. Dokumentation om möten skrevs i vederbörlig ordning därefter. En detaljerad verksamhetsplan med kostnader och kapitalförutsättningar presenterades. En interimsstyrelse bildades den 17 augusti 1985.

Ett informationsmöte för intressenter hölls den 27 juli 1986. Här visades hur hamnen var projekterad med kostnader per båtplats och årsavgift. Sjöbodar var inte aktuella i första skedet. Samstämmighet förelåg också med Tanums kommun. Anmälan om båtplats skulle vara föreningen tillhanda senast 28 augusti 1986 samt en första inbetalning på 3 000 kronor.

Den första föreningsstämman ägde rum söndagen den 31 augusti 1986. Nu var vi 99 medlemmar med en kassa på 297.000 kronor. Vid mötet valdes Gunnar Simonsson till ordförande med övriga ledamöter: Tommy Westerberg, Erik Lysedal, Bengt Vineberg och Kenth Ekstrand. Det faktiska arbetet kunde börja.

Först måste vi söka formella tillstånd hos bland annat Länsstyrelsen i Göteborg, Miljörätten i Vänersborg, kommunens byggnadsnämnd och Lantmäteriet i Strömstad. Därefter följde förhandlingar med markägare, såväl kommunen som privata. Härvid fick vi mycket hjälp av kommunen. Vi ville ej utföra ett så stort projekt på ofri grund.

Nu uppstod stora problem med överklaganden till Länsstyrelsen, Länsrätten, Kammarrätten och även Regeringen. Vi skulle nu hindras i vårt arbete och åtminstone försenas. Vår kostnad skulle då kunna öka med c:a 500.000 kronor till följd av kommande högre byggmoms. Vid kontakt med regeringens handläggare fick vi vårt ärende på förtur. Regeringen avslog överklagandet efter 3 månader och den gamla momsen gällde med liten marginal.

Projektet kunde nu fortsätta när alla tillstånd fanns. Offertförfrågningar gjordes och upphandlingar verkställdes. Byggnationen startade och sommaren 1991 var hamnen färdig och den första sjösättningen kunde påbörjas. Gunnar Simonsson avtackades som ordförande vid årsmötet den 26 juni 1998 och tackade för sin del för ett positivt och konstruktivt samarbete i styrelsen.

Grönemad får en småbåtshamn

Text och bilder: Jörgen Wickström

Sedan en arbetsgrupp bildats redan i januari 1985, och en verksamhetsplan för kostnader och kapitalförutsättningar presenterats, hölls ett informationsmöte för intresserade fastighetsägare längs Grönemadsvägen samt Källareholmen i juli 1986. Nu visades tänkta kostnader per båtplats och årsavgift. Intresseanmälan och en första inbetalning gjordes innan den 21 augusti samma år.

Det inledande arbetet kunde börja. Tillstånd krävdes från Länsstyrelsen i Göteborg, Miljörätten i Vänersborg, Byggnadsnämnden i Tanum samt Lantmäteriet i Strömstad. Förhandlingar med både kommunen och två privata markägare skedde.

Tyvärr tillstötte överklaganden till Länsstyrelse, Länsrätt, Kammarrätt och Regering vilket förhindrade och försenade det fortsatta arbetet med flera år. Efter personliga kontakter med såväl Landshövding som Regering kunde dock projektet fortsätta, när alla tillstånd erhållits. Offertförfrågningar och upphandlingar var klara hösten 1990. I december det året arbetade redan två grävmaskiner och två dumpers med en ny småbåtshamn i Grönemad.

Den strandremsa som skulle komma i fråga för den nya hamnen började vid den betongkaj som en gång hade rymt en konservfabrik. Strax norr om denna kaj fanns ett litet skär (ses till höger på bilden) och som idag döljs av den utskjutande piren som utgör fästet för A-pontonen. I den röda baracken på betongkajen bedrevs under namnet Grönemads Havsbruk algodlingsförsök på 1980-talet.

Den fortsatta steniga stranden mot norr hade hittills fyllts med små rangliga bryggor med små båtar på ofta hyrd mark. I norra änden fanns den gamla stenpiren, då kallad Storsten, därför att där utskeppades just stora stenar, tagna från stenbrottet strax norr därom. Denna strand hade aldrig lockat till bad med sin svåra, steniga botten. Däremot hade många funnit sin favoritplats norr om Storsten. Dit gick också den ursprungliga vägen mot norr, ofta kallad ”snäckskalsvägen”. Den har nu asfalt och namnet Lambs väg (efter en båtsman), går från Sandbacken och utgör idag nedfarten till hamnen.

Det lilla skäret fylldes med sprängsten hämtat från kringliggande stenbrott.

En kajkant började fyllas upp längs strandlinjen och i slänten hade en blivande parkeringsplats börjat ta form.

I slutet av december 1990 lades de tunga, yttre pontonerna ut på sina platser.

I slutet av januari 1991 var den stora landytan färdig, den som senare skulle komma att rymma sjöbodar och parkeringsytor. Storstensbryggan hade nu förlängts med skrotsten. De första mindre pontonerna hade även kommit, liksom bommar och flytkroppar.

I februari – mars 1991 monterades alla bommar och landgångar.

Den av många efterlängtade hamnen var färdig att ta emot sina första båtar till påsken 1991. Rixö hade nu levererat alla pontoner och bommar.

I mars1992 byggdes också dubbelhuset, där konservfabriken en gång låg. Till en början skulle byggnaderna komma att inrymma en dykfirma, senare en datorfirma.

Vintern 1991 hade även Grönemad ändra skepnad på annat sätt, för i januari revs den gamla trevåningar höga cementvarufabriken, belägen intill nuvarande parkeringsplatsen vid Kullgrenbryggan. Då hade Grönemad ännu en egen trålare (t.v. på bilden).

Tidigt på våren 1992 började de första sjöbodarna uppföras.

I färdigt skick skulle sjöbods-längorna komma att rymma 95 sjöbodar av skiftande storlek, däribland hamnkontor med vaktlokal, pumphus och verkstad.

En uppskattad sjösättningsramp byggdes också. Men ännu återstod som synes mycket arbete för att kunna använda stenpiren som hyrplatser. I färdigt skick kom hamnen att rymma 151 till medlemmar sålda båtplatser samt 22 egna småplatser för uthyrning vid Stenpiren och längs kajkanter.

Grönemad hade fått sin småbåtshamn.

Men utan hamnens tillkomst hade inte Grönemad sett ut som platsen gör idag. Samtidigt med att hamnen byggdes bildades nämligen Grönemads Samhällsförening och Grönemads Samfällighetsförening som båda kom att bli mycket livaktiga med många eldsjälar som startade många aktiviteter kring Grönemad året om; som stor belyst adventsgran, stora brasor vid påsk och valborg, strandstädning, kulturvandringar av olika slag, allsång vid havet, hålla betande får, ordna populära badplatser och inte minst Grönemadsdagen, aktiviteter som årligen samlar tusentals besökare vid stranden.

Allt detta hade inte varit möjligt om inte Grönemad hade fått behålla sitt levande öppna landskap utan strandnära bebyggelse. Tack vare att Tanums kommun redan på 1980-talet samtyckte till att etablera en hamn i Grönemad, var med och skapade en samfälllighet som reglerade maden, vägarna och stränderna och dess skötsel och satsade på en stor parkeringsplats som välkomnar turister och andra kommuninnevånare, har Grönemad fått behålla sin unika miljö.

Tack vare hamnen ser Grönemad ut som det gör idag.

Hamnkaptener

Åke Carlström tjänstgjorde som ensam hamnkapten 1992 – 1999.
Dick och Birgit Schölin tjänstgjorde 1999 – 2006.
Bengt Vineberg och Jörgen Wickström tjänstgjorde varannan vecka 2006 – 2018.
Kjell Karlson och Jörgen Wickström tjänstgjorde varannan vecka 2019 – 2022.
Kjell Karlson och Hannes Berger tjänstgjorde varannan vecka 2023 – 2024.
Hannes Berger fortsätter att vara hamnkapten 2025 och tillsvidare.
Här ses fyra f.d. hamnkaptener vid vaktavlösningen 2006.

Från vänster: Bengt Vineberg, Jörgen Wickström, Dick Schölin och Åke Carlström.